Jag är inte den som gör klumpiga saker, det är jag verligen inte. Så att tro att jag hade något att göra med att mitt badrumsskåp inte längre hänger på väggen kan ju ingen tro.

Men precis så här gick det till : jag in i badrummet för att borsta mina tänder och mitt i allt hoppar badrumskåpet helt oprovocerat ner från väggen och anfaller mig. I förbifarten lyckas skåpet också i sin ilska slå sönder glashyllan under skåpet. Det blev ett jäkla liv då alla mina burkar och saker som tidigare stått tyst och snällt i på hyllorna nu bestämde sig för att, nu jävlar hoppar vi också ut. Så där stod jag band glas skärvor och sprayburkar med ett 10 kg, om inte ännu tyngre, skåp i famnen, som förövrig fortfarande satt fast i väggen genom några elsaladdar så att man inte kunda ställa ner det på golvet, och funderar att "jaha, vad gör jag nu då".  Som tur var hade föräldrarna hört att något hänt och kom och frågade mig om allt var okej, min första tanke var att svara, "visst allt är bra, jag bara tappade bara en burk.." men sedan kom jag på andra tankar och sade att jag kanske var i behov av lite hjälp. Skåpet gick inte att hänga tillbaka på väggen och glashyllan hade som sagt gjort sitt. Så nu står skåpet på golvet och skäms och allt som fanns i skåpet står för tillfället på mitt skirvbord.



Okej då, jag kanske var en aning inblandad i att skåpet ramlade ner. Jag råkade slå till det så att det hoppade ur läge och allt var egentligen mitt fel. Men familjen bestämde, efter långt övervägande, att jag får bo kvar i allafall. Det var snällt tyckte jag.