Efter en del förändrade omständigheter, som jag inte har något att göra med och som ingen inblandad kan göra speciellt mycket för att ändra, kommer mitt besök inte att dyka upp den här helgen. Utan först nästa lördag. Jag hoppas i allafall att de kommer då.

Först blev jag gråtfärdig och snyftade i min ensamhet. Jag hatar när saker inte går som planerat. Sen syftade jag lite till och nu känns det bättre, kan inte göra något annat än bara vänta. Och inte för att det heller hör till en av mina favorit sysselsättningar, men jag är stor nog att inse att vissa saker får man bara lov att acceptera. Om man vill det eller inte.

Under rådande omständigheter har jag nu istället en helg att spendera på valfritt sätt. Jag ska försöka aktivera mig och göra något annat än ligga i min säng och spotta i taket, även om det är lockande just nu.




En gång var ju blond, det var sommar och jag var glad.
Inget av dessa tre stämmer ikväll.