Jag väntar på lördagen, jag väntar riktigt mycket. Det ska bli roligt, skrämmande, spännande,lärorikt och intressant. Att få testa mig själv lite, mina gränser och min kunskap. Och framför allt min tyska.

Jag väntar också på att den där känslan  "att vad fan är det jag ska göra", "varför ska jag göra något sånt här" eller "jag vill iiiinte". Den där känslan som bara får mig att vilja springa och gömma mig under en sten så ingen kan hitta mig. Men hittills inget sånt så länge, bara positiv förväntan. Men den där andra känslan kommer nog, jag är så säker. Jag känner mig själv. Om inte förr så på flyget till Tyskland.

Men just nu känns allt bra, nästan för bra. Det känns som om allt varit för enkelt, inga krångligheter, inga papper som ska fyllas i, inget alls. Om det verkligen är så här lätt att byta miljö ett tag varför gör folk det inte oftare, istället för att bara stanna kvar här och gnälla över att de vill härifrån?

Till och med packningen är något sånär under kontroll !
(Notera högen med kläder i soffan, de är de som inte rymdes med)