What if God was one of us
När jag var mindre, trots att jag aldrig varit troende, tänkte jag ibland på ""han den dä Gud". Speciellt mycket trodde jag att han påverkade vädret.
Som till exempel, en solig dag, ja då var Gud glad. Om åskade var Gud, helt logiskt, arg. Jag föreställde mig hur han sprang omkring där uppe balnd molnen och kastade sönder saker och smällde med kastrullock. Han var oftast arg på sina barn. Då det regnade, om det bara var försiktigt fint regn, då tog sig Gud en dusch. Men om det kom en störtskur och regnet stod som spön i backen hade Gud badat badkar och dragit ur proppen. När det snöade trodde jag att Gud frostade av sin frys och skrapade loss all överlopps is. Och när det var tjock dimma tänkte jag mig att Gud hade lagat mat och dimman var matos.
Tydligen är det svårt att bryta gamla tankemönster, för just när jag såg ut genom förstret kom jag på mig själv med att tänka : "Snart måst väl endå Gud ha avfrosta den dä frysn färdit".
Som till exempel, en solig dag, ja då var Gud glad. Om åskade var Gud, helt logiskt, arg. Jag föreställde mig hur han sprang omkring där uppe balnd molnen och kastade sönder saker och smällde med kastrullock. Han var oftast arg på sina barn. Då det regnade, om det bara var försiktigt fint regn, då tog sig Gud en dusch. Men om det kom en störtskur och regnet stod som spön i backen hade Gud badat badkar och dragit ur proppen. När det snöade trodde jag att Gud frostade av sin frys och skrapade loss all överlopps is. Och när det var tjock dimma tänkte jag mig att Gud hade lagat mat och dimman var matos.
Tydligen är det svårt att bryta gamla tankemönster, för just när jag såg ut genom förstret kom jag på mig själv med att tänka : "Snart måst väl endå Gud ha avfrosta den dä frysn färdit".
Kommentarer
Trackback