Bra jobbat Sandra !

Jag har ingen aning hur det egentligen gick till men om jag ska våga mig på en gissning så var det ungefär såhär; jag hade redan lagt upp spaghetti och sås på mitt fat och såg fram emot att avnjuta det ute på balkongen. Men på något skickligt sätt lyckades jag snurra runt med sådan fart att 2/3 av maten gled av tallriken och landade på golvet (och skåpdörrar och annat närheten) den resteraden delen av portionen hade jag tack vare min fantastiska reaktionhastighet lyckats fånga med handen..

Så nu sitter jag här,efter att jag rett upp det nerkladdade köket , hungrig, eftersom det som återstod inte gjorde mig mätt, och äter smaklös kaka från gårdagen och funderar över hur klumpig man kan bli?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0