Dett inlägg är tillägnat min syster som ligger på sin säng med eventuell sjukdom av något slag. Hon påpekade att hon anser min blogg interlligent. Tänk att det är ett ord jag aldrig skulle ha kommit mig för att använda då jag beskrev min blogg. Egentligen brukar jag aldrig beskriva min blogg, ingen vet liksom ens att den finns. Så om jag nu då skulle ta mig samman och medvetet anstränga mig för att skriva något interligent.
Blommorna på mitt fönsterbräde är döda, men träblommorna är jag inte lyckats få kol på ennu. Och jobbet som au pair tråkar ut mig vissa dagar när jag har precic ingenting att göra, som idag till exempel, vad har jag åstadkommit som au pair. Målat en blid och hjälp Maja pyssla en timme det var det. Ansträngning på hög nivå. Snart ska jag på språkkurs igen och den tråkar ockås ut mig. Tysk grammatik är liksom inte min grej har jag kommit fram till. Och där finns konstiga människor. Han som facinerades av graviditeter har också problem med sin svärmor och använder henne alltid som exempel då något minder smikrande ska förklaras. Det är ganska roligt egentligen. Han frågade också en gång ifall jag bor i Turku eller Rovaniemi. Turku svarade jag, det är i allafall närmare.
Efter språkkursen ska jag aktivera min sociala sida och åka in till Düsseldorf och träffa lite människor en stund, ska dock försöka vara hemma innan halv 1 den här gången. Vilket betyder att jag måste ge mig av redan halv 11 tiden. Jag vill också bo i Düsseldorf.
Idag berättade också Maja för mig att hon tycker att jag inte ska laga mat flera gånger för den är endå inte så god som hennes mammas. Tack för det och slipp då, det var ju uppmuntrande, tänkte jag och log ett anstängt leende. Ibland tycker jag inte alls om barn!

Düsseldorf uppifrån





När jag hade moster och kusinerna på besök träffade vi Nemo och Doris på Aquazoo